Rädsla, ångest och oro är kroppens alarmsystem och ett sätt att tala om att det finns en annalkande fara i omgivningen som vi måste hantera på något sätt. När dessa känslor triggas så anpassar kroppen sina system för att vi ska kunna maximera vår chans till överlevnad. Detta kan man göra genom att antingen slåss, fly eller genom en sk freeze-reaktion (att bli helt stilla). Kroppen förbereder sig för dessa reaktioner på en rad olika sätt: T.ex. slår hjärtat hårdare och man börjar bröstandas (båda sakerna leder till ökad syresättning). Blodet fokuseras till de stora muskelgrupperna vilket kan ge både yrsel och illamående då mindre blod når mage och hjärna. Svettningen ökar också för att kunna kyla ned kroppen mer effektivt vid den förväntade ansträngningen. Upplevelsen av rädsla/ångest/oro är mycket obehaglig men reaktionen är helt naturlig och ofarlig, den kan till och med vara livsviktig.

När faran är konkret och närvarande, som t.ex. om en rånare hotar oss med en kniv, så kallar vi det rädsla. Vår reaktion är då högst funktionell i och med att den situationen är potentiellt livshotande. När vi däremot tror eller har onda aningar om att något hemskt kommer att hända (men inte vet säkert att det kommer att ske) upplever vi ångest eller oro. Till exempel så upplever vi ångest då vi blir illa till mods av mörker: mörkret är inte potentiellt livshotande men kan dölja eventuella faror. Kroppen är dock dålig på att skilja mellan ett verkligt hot och ett upplevt hot varför samma kroppsliga reaktioner sätts igång både för rädsla och för ångest. Ångest kan dock fortfarande vara funktionellt som t.ex. när den triggas av en mörk bakgatan i Rio de Janeiro. Väcks kraftig ångest även av mörker hemma så kan man däremot inte säga att reaktionen är funktionell, då har den snarare blivit ett problem.

Detta alarmsystem, som utvecklats under hela mänsklighetens historia, är i stort sett det samma idag som det var när vi levde  som jägare och samlare på savannen, en vardag som var betydligt farligare än den vi har i dagens Östersund. Det är också här man hittar orsaken till att människor idag utvecklar olika typer av ångestsyndrom; systemet har inte anpassat sig efter dagens moderna samhälle och det tenderar att hellre slå på en gång för mycket än en gång för lite. Ett ångestsyndrom är egentligen ett kontinuerligt och intensivt falsklarm som triggas t.ex. av att bli granskad av andra, av ett kroppsligt symtom eller av tanken att man kan ha glömt att stänga av spisen.

Exempel på olika ångestsyndrom:

Paniksyndrom / Panikångest
Karaktäriseras av plötsliga attacker av intensiv ångest, sk panikattacker, med påtagliga kroppsliga symptom som ofta tolkas som livshotande. Vanligtvis drabbas man också av så kallad agorafobi vilket innebär att man undviker platser så som bussar, tåg, köpcenter, restauranger och andra platser med mycket folk eller där flyktvägarna är begränsade.

Socialfobi
Ångest över att bli granskad och bedömd av andra vilket leder till att man undviker sociala situationer så som att tala inför folk, gå på fester, äta bland andra eller handla i butiker.

Tvångssyndrom
Den drabbade har återkommande kraftigt ångestframkallande tvångstankar. Dessa kan t.ex. handla om en rädsla att bli smittad av en sjukdom eller att vara orsak till en olycka. Tankarna efterföljs ofta av sk tvångshandlingar som personen utför i syfte att minska ångesten. Vanliga tvångshandlingar är att tvätta sig, kontrollera olika saker i hemmet eller att räkna för sig själv.

Generaliserat ångestsyndom (GAD)
Ihållande, svårkontrollerad och överdriven oro kring olika teman så som nära och käras hälsa, ekonomi, världsläget eller småsaker. Ofta finns även en rad kontrollbeteenden som syftar till att minska ångesten med i bilden, triggade av en svårighet att stå ut med osäkerhet.

Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD)
PTSD är när en person efter en traumatisk händelse (t.ex. krig, överfall, olyckor) drabbas av påträngande minnesbilder, mardrömmar samt överspändhet och börjar undvika situationer eller platser som påminner om traumat.

Specifik fobi
Ångest för en specifik situation eller ett ting såsom spindlar/ormar, åska, höjder eller mörker. Även kräkfobi (emotofobi) räknas in under denna kategori.

Hälsoångest / hypokondri
Den drabbade tror sig ha en eller flera olika allvarliga sjukdomar vilket leder till stark ångest. Ofta är ångesten kopplad till ofarliga kroppsliga symtom och triggar kontrollbeteenden såsom att googla om sjukdomar eller besöka läkare ofta.

Du kan läsa mer om ångest här.